Licensjakt på säl?

Sälen breder ut sig, till fiskarnas förtret. Nu kan det dock bli aktuellt med licensjakt på säl och inte bara skyddsjakt.

Sal Borås djurparkSkyddsjakten återkommer vanligen varje år. Den 20 april startade årets säljakt i Gävleborg på totalt 70 gråsälar. I Sverige som helhet omfattar jakten 480 gråsälar.

– Det eländiga med sälarna är att de ökar. En avskjutning måste ju till, säger Rune Wikström, yrkesfiskare på Möja, till Sveriges Television (SVT).

Sälar är ett stort problem för fisket länga stora delar av Östersjökusten. Det kan fiskare i både Hälsingland, Uppland och Stockholm vittna om.

Sälar trasar sönder fiskeredskap och äter upp fisken i dem. Sälar och människor konkurrerar också om samma föda: fisk. Sälarna älskar dessutom samma fisk som människor, till exempel lax, sik och strömming.

Om förebyggande metoder inte räcker för att få ner skadorna för fisket, kan Naturvårdsverket ge tillstånd till skyddsjakt på vikare, gråsäl och knubbsäl. Syftet med skyddsjakten är att förebygga allvarliga skador på fisket.

Sälen på bilden utgör dock inget hot, för den bor i Borås djurpark.

Naturvårdsverket fick 2013 ett uppdrag av regeringen att undersöka förutsättningarna för licensjakt på säl. Naturvårdsverket kom då fram till att det var möjligt som ett komplement till skyddsjakten.

– 2015 tog vi fram en strategi för svensk viltförvaltning. Där står det bland annat att Naturvårdsverket ska verka för licensjakt på säl, men det är inte vi som äger frågan då licensjakt efter rovdjur regleras genom jaktförordningen, säger Hanna Ek på Naturvårdsverket.

Sedan december 2015 finns ett samarbete mellan de nordiska länderna kring frågan om licensjakt på säl.

Jägareförbundet vill ha en dramatisk förenkling av säljakten.

– Vi menar att skyddsjakt på säl under vissa givna förutsättningar ska kunna genomföras på enskilds initiativ, av yrkesfiskaren eller hans ombud, något som skulle vara en effektiv modell för att skydda fiskeredskap. Det borde inte behöva vara mer komplicerat än när jag avlivar en grävling som bygger bo under grannens altan, sa Daniel Ligné, riksjaktvårdskonsulent på Jägareförbundet, på en konferens med Jägareförbundets kustråd i maj 2016.

På konferensen definierade Ligné noga skillnaderna mellan skyddsjakt och licensjakt.

– Vi skulle i princip kunna inleda licensjakten redan nu. Naturvårdsverket har utrett frågan på ett bra sätt. Det behövs vissa kompletteringar, men de är inte svåra att få på plats, sa Ligné.

Bland annat handlar det om att upprätta en förvaltningsplan för vikare samt att uppdatera de planer för knubb- och gråsäl som finns sedan tidigare. Man måste också klarlägga och förenkla jakträtten på allmänt vatten, på statens holmar och skär samt i den ekonomiska zonen. Jägareförbundet efterlyser också samverkan med grannländerna Finland, Norge och Danmark vid förvaltningen av de arter, som vi har gemensamt med respektive land,

Återstår alltså att se om det blir någon licensjakt på säl. Sälens enda fiende – när miljögifter inte längre hotar bestånden – är människan. Så länge människan inte jagar säl i någon större omfattning, så växer den i antal.

Jörgen Bengtson
Foto: Pixabay