Fiskarkapellen längs Norrlandskusten är på väg att bli rejält dokumenterade. Byggnadsantikvarie Daniel Olsson kommer i december 2016 ut med en bok om nuvarande och tidigare fiskarkapell.
Redan 2010 startade dokumentationen av fiskarkapellen, som Hälsingekusten.se skrivit om, Hälsinglands fiskarkapell i fokus (24 september 2010) och Bergö kapell inte äldst (22 februari 2012). Nu kommer en sammanställning av flera års forskningsmaterialet i en bok. Bakom projektet står Daniel Olsson, antikvarie Lars Nylandet, Hälsinglands museum, och arkeolog Bo Ulfhielm.
Fiskarkapellen har en speciell historia, dels som kapell och samlingslokal för en sommarfiskande stadsbefolkning, dels som förvaringslokal för fiskeredskap vintertid.
Från början var fisket förbehållet Gävles fiskare. Med tiden kom andra norrländska kuststäders fiskare att få fiskerätt.
Det finns många fiskarkapell längs Norrlandskusten: två i Gästrikland, nio i Hälsingland, tre i Medelpad, fjorton i Ångermanland, fem i Västerbotten och fem i Norrbotten. Till detta kommer ruiner, och vissa fall knappt det, av kapell på Jättholmarna, Arnön, Drakön och Iggön, alla utom den senare i Hälsingland.
Kapellen låg på öar, som hörde till de historiska städerna. Endast de två nittonhundratalskapellen på Hölick (bilden) och Olmen hörde till respektive socken, Rogsta och Hälsingtuna.
Hälsingland har följande fiskarkapell, med stadstillhörighet alternativt socken samt byggår inom parentes. Dessa är från norr till söder:
• Bergöns kapell, Hudiksvall (1636)
• Bålsö kapell, Hudiksvall (1603)
• Kuggörarnas kapell, Hudiksvall (1778)
• Hölicks kapell, Rogsta (1930)
• Olmens kapell, Hälsingtuna (1956)
• Kråkö kapell, Hudiksvall (1736)
• Agö kapell, Hudiksvall (1660)
• Prästgrundets kapell, Söderhamn (1838)
• Storjungfruns kapell, Söderhamn (1619)
Jörgen Bengtson