Giftbemängda fiberbankar är ett stort problem på Hälsingekusten och andra delar av Norrlandskusten.
I tre år har Länsstyrelsen Gävleborg och övriga länsstyrelser längs Norrlandskusten inventerat giftiga fiberbanker (bilden) och fiberrika sediment samt riskklassat bottnar i vattendrag och på kusten. Det har skett inom ramen för projektet ”Fiberbankar i Norrland”. Nu börjar vi få besked om inventeringen.
Resultaten visar att farliga miljögifter finns lagrade under vattenytan, som riskerar att spridas.
Projektet har hittat och riskklassat 44 fiberbankar längs kusten från Gävle och norrut. Dessa har bildats i anslutning till tidigare pappers- och träindustrier.
Resultaten visar överlag på höga halter av organiska miljöföroreningar och metaller i bottensedimenten.
– Projektet har bidragit med ett värdefullt underlag för länsstyrelserna. Det ger oss möjlighet att fokusera det fortsatta arbetet med undersökningar till de områden som bedöms mest prioriterade, säger Veronica Lundgren, marinbiolog på Länsstyrelsen Gävleborg, i ett pressmeddelande.
Miljölagstiftningen skärptes runt 1970. Innan dess släppte pappers- och massaindustrin ut stora mängder träfibrer och processkemikalier i vattnen längs Norrlandskusten.
Omfattande reningsåtgärder har gjort att utsläppen minskat markant, men kartläggningen visar att det fortfarande finns höga halter av metaller och organiska föroreningar i bottnarna.
– Kunskapen om hur fibrer sprids och avlagras har ökat, liksom de praktiska erfarenheterna av att arbeta i vattenområden med olika karaktär. Naturlig översedimentering av fiberbankar med nya, renare sediment har konstaterats men i flertalet fall är det inte så, säger Olof Larsson, statsgeolog på Sveriges Geologiska Undersökningar (SGU), i ett pressmeddelande.
Många av sedimenten har medelhöga till mycket höga halter av organiska miljöföroreningar. Exempel på ämnen som uppmätts i höga halter i är dioxiner, PCB och DDT. Fiberbankarna kan därför utgöra en allvarlig miljörisk, eftersom exempelvis båttrafik, landhöjning, undervattensskred och erosion från vågor och strömmar kan röra upp bottnarna så att farliga ämnen kan frigöras och spridas.
– Vi behöver nu mer kunskap om hur föroreningar i fiberbankarna sprids och hur miljön påverkas, säger Anneli Persson, handläggare på miljöskyddsenheten på Länsstyrelsen Norrbotten, i ett pressmeddelande.
Vad som kan vara lämpliga åtgärder varierar från plats till plats. Därför behövs fördjupande bedömning av risker och utreda behov.
Projektet ”Fiberbankar i Norrland” är ett samarbete mellan länsstyrelserna i Gävleborg, Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten och SGU. Projektet har pågått 2014–2016.
Långvind.com har haft två artiklar om projektet: Hur går det med fiberbanksinventeringen? (21 december 2016) och Inventerar fiberbankar (31 augusti 2014).
Jörgen Bengtson
Foto: SGU