Den svenska handelsflottan, som en gång i tiden var en av världens största, minskade år för år till en bråkdel av sin storhet. Men förra året vände utvecklingen. Handelsflottan växer igen. Hamnarna på Hälsingekusten har länge haft svenskregistrerade fartyg, som dominerat trafiken. Men för de flesta andra hamnar betyder det att det svenska tonnaget, som anlöper hamnen, ökar.
År 2017 minskade handelsflottan med 2 procent från 310 till 304 fartyg. Handelsflottans lastkapacitet, mätt i dödvikt (dwt), minskade 2017 med 18 procent till 1 330 miljoner dwt. I statistiken från statliga Trafikanalys ingår lastfartyg och passagerarfartyg på minst 100 bruttoton. Sedan jämförbar statistik började samlas in 50 år tidigare har antalet fartyg minskat med två tredjedelar.
Men 2018 vände utvecklingen definitivt uppåt. Gotlandsbolagets fartyg m/s Visborg blev ett av flera svenskregistrerade fartyg, en trend som började 2017.
Nu andas branschen och staten optimism.
– Det är viktigt både i freds- och kristider att den svenska handelsflottan är stark och att vi tillsammans fortsätter arbeta för konkurrenskraftig svensk sjöfart, säger Mikael Huss i ett pressmeddelande från branschorganisationen Svensk sjöfart.
Bakom uppgången ligger en skattemässig förändring, då Sverige 2017 införde så kallad tonnageskatt. Den förbättrar radikalt förutsättningarna för handelssjöfarten.
Tonnageskatt innebär att rederiernas inkomster bestäms schablonmässigt utifrån nettodräktigheten på rederiets tonnage, det vill säga last- och passagerarkapaciteten. Det belopp man får fram, ska redaren betala konventionell bolagsskatt på. Systemet medför att rederiet betalar skatt på sitt faktiska tonnage, oberoende av verkliga vinster och förluster i verksamheten.
Hälsingekusten.se, tidigare Långvind.com, har tidigare skrivit om svensk sjöfart och tonnageskatten: Flera fartyg flaggar svenskt (4 januari 2018), Tonnageskatt äntligen verklighet (21 oktober 2016) och Jubel över ny skatt (19 december 2015).
Jörgen Bengtson