Hälsingekusten och Sveriges övriga kust är grav åt cirka 17 000 fartygsvrak. Av dessa är 30 särskilt miljöfarliga, enligt en klassning som Sjöfartsverket gjort i samarbete med statliga Hav- och vattenmyndigheten (HAV), Kustbevakningen, Statens Maritima Museer och Chalmers tekniska högskola.
I tre fall har staten genomfört oljebärgningsoperationer. Under 2019 fortsätter HAV arbetet med miljöfarliga vrak, som innebär undersökningar av vrak samt bärgning av olja och spökgarn, enligt HAV:s webbplats.
Ett läckage av olja från gamla vrak påverkar främst djur och växter i närområdet, men kan också med vattenströmmar sprida sig till andra områden. Mikroorganismer tar upp farliga ämnen som olja, polycykliska aromatiska kolväten (PAH:er) och tungmetaller. Sedan sprids dessa vidare upp i näringskedjan till fiskar och kräftdjur.
Regeringen beslutade 2018 att satsa 25 miljoner kronor om året i tio år för att minska miljörisker från vrak längs Sveriges kust. Enligt regeringen kan mellan ett och tre miljöfarliga vrak saneras per år. HAV gör jobbet samt riskbedömningen med hjälp av riskvärderingsverktyget Vraka, som Chalmers tagits fram. Inför beslut om vilket vrak som ska bärgas på olja bedömer HAV sannolikheten för ett läckage, volymen av olja i vraket och var oljan troligtvis hamnar vid ett läckage.
HAV redovisar inte var de 30 mest miljöfarliga vraken finns, så vi kan inte berätta om hur det ser ut på Hälsingekusten eller dess närhet.
Hälsingekusten.se, tidigare Långvind.com, har tidigare skrivit om detta arbete och vrakinventering: Spår av människor på Östersjöns botten (6 augusti 2018), Sanering påbörjad av miljöfarliga vrak (21 november 2017) och Miljöfarliga vrak till ytan (23 april 2014).
Jörgen Bengtson
Bild: Från Sjöfartsverkets rapport ”Miljörisker från fartygsvrak”