Storjungfruns kapell äldre

Print Friendly, PDF & Email

Bålsö kapell från 1603 är äldst bland fiskarkapellen i Norrland. Men Storjungfruns kapell kommer inte långt efter med byggår 1617. Det visar nya undersökningar, som åldersbestämmer stockarna.

Bakom undersökningen står Svenska kyrkan (Uppsala stift), Hälsinglands museum, Länsmuseet i Gävle, Länsstyrelsen Gävleborg och de lokala kapellvärdarna. Den dendrokronologiska undersökningen av kapellets stockar visar att timret är från 1617–1618.

En dendrokronologisk undersökning sker genom att man borrar i virket och tar ut borrkärnor av trä, som man sedan undersöker i mikroskop. Träets årsringar jämförs med statistik om hur klimatet varit under olika år på orten och med referensmaterial i olika former. På detta sätt kan man åldersbestämma trädet och därmed virket till enskilt år.

Som vanligt vid den här typen av undersökningar, är det en åldersbestämning av timret man gör. Undersökningen ger alltså besked om när trädet fälldes men inte absolut säkerhet om när stockarna blev till kapell.

– Ibland kan man ha tagit ut virke under många år, så man får reservera sig lite utifrån det, säger antikvarie Daniel Olsson till Söderhamns-Kuriren (28/10 2012).

I Hälsingland och Gästrikland finns elva fiskarkapell, varav de flesta i dagens Hudiksvalls kommun. Till den äldsta generationen hör Bålsö kapell från 1603, Storjungfruns kapell från 1617, Bergö kapell i Rogsta från 1636 och Agö kapell från 1660.

Prästgrundets kapell, som också fick sin historia redovisad på ett möte i Söderhamn i veckan, visste man åldern på sedan tidigare. Handlingar bekräftar att kapellet är från 1826 och invigdes 1830. Yngst bland fiskarkapellen är det på Olmen, som stod klart 1956. Däremellan ligger en fascinerande historia, som förklarar hur södra Norrlandskusten fick sina unika fiskarkapell.

Den går tillbaka till fisket, som länge var ett privilegium för borgarskapet i städerna. Till en början var det liktydigt med Gävle, Norrtälje och andra städer längre söderut. Sedan kom fiskarna i de nyare städerna, Hudiksvall (1582), Härnösand (1585), Söderhamn (1620) och Sundsvall (1621).

Fiskarkapellen fyllde två funktioner, dels som gudstjänstlokal i en tid med kyrkoplikt och stark statskyrka, dels som förvaringslokal för fiskeutrustning vintertid. Ingen av öarna med fiskarkapell hade bofast befolkning. Här bedrev fiskare från främst Gävle, Hudiksvall och Söderhamn fiske sommartid. På vintern bodde de i fiskarstan i respektive stad.

Långvind.com har tidigare skrivit flera artiklar om de dendrokronologiska undersökningarna av Hälsinglands fiskarkapell, Bålsö kapell äldst, Bergö kapell inte äldst och Datering av fiskarkapell.

Jörgen Bengtson