– Vi tillgängliggör världsarvsgården för fler. Du kan gå runt i den virtuella miljön och titta och röra objekt, säger Josephine Rydberg, som jobbar med VR-teknik inom Region Gävleborg, till Sveriges Radio P 4 Gävleborg (19 augusti 2018).
Att tillgängliggöra världsarvsgården är en del av ett treårigt projekt.
Bilden visar en modell av VR-rummet på Länsmuseet.
Hälsingegårdarna på Unescos världsarvslista är sju till antalet, varav en ligger på Hälsingekusten, Erik-Anders i kustsocknen Söderala. Resten ligger i inlandet: Pallars i Långhed, Alfta; Jon-Lars i Långhed, Alfta; Gästgivars i Vallsta, Arbrå; Kristofers i Stene, Järvsö; Bommars i Letsbo, Ljusdal; Fågelsjö gammelgård Bortom åa i Fågelsjö (Dalarna), Loos.
Förenta Nationernas organ för kultur och utbildning, Unesco, beslutade den 1 juli 2012 att klassa sju hälsingegårdar som världsarv. Dessa gårdar har gått till historien för att hälsingebönderna har byggt fler och större rum för fester än bönder i resten av världen och för att fler dekorerade interiörer är bevarade i Hälsingland än någon annanstans.
Hälsingekusten.se, tidigare Långvind.com, har tidigare haft många artiklar om världsarvet Hälsingegårdar: Hälsingegårdar lockar många (17 oktober 2017), Öppet hus på Hälsingegårdar (26 maj 2017), Världsarvsdagar i jazzton (24 maj 2016), Hälsingegårdar i forskningsfokus (21 februari 2016), Rekord för Hälsingegårdar (30 september 2015), Hälsingegårdar drar (21 oktober 2014), Ökat intresse för Hälsingegårdarna (30 augusti 2014), Oklart om Unesco-gård (3 juni 2014), Hälsingegårdar i konstfokus (29 november 2013), Världsarv nära dig (25 maj 2013), Hälsingegårdar världsarv (2 juli 2012), Hälsingegårdar mot världsarv? (12 april 2012), Hälsingegårdarnas egen dag (6 juli 2009), Hälsingegårdar måste söka på nytt (29 juni 2009) och Bakslag för hälsingegårdar som världsarv (10 juni 2009).
Jörgen Bengtson
Foto: Region Gävleborg